Herregud, det är inte sant! Vi hade haft lektion på dumme mosse och det hade ösregnat nästintill hela lektionen, alla i bilen var överlycklig över att få åka hem och bli torra och få vara inomhus, men vad händer?? Nyheterna på radion säger att det ryska hockeylaget lokomotiv har kraschat med sitt flygplan och näst intill hela truppen, med spelare, ledare och flygplanspersonal har omkommit... Tystnaden lägger sig i bilen tills Ida får ur säg något i stil med;  -Men Stefan Liv kan ju inte dö..

Och det är en sanning med modifikation, det är nämligen nu bekräftat att han är en av de omkomna i kraschen.. men i våra Jönköpingshjärtan kommer han alltid att leva kvar, i våra HV71-hjärtan kommer han alltid att leva kvar. I min hemstad är Stefan Liv en legend redan innan han lämnade detta jordeliv! I denna stad lever hans historier kvar om hur underbart förvirrad och strålande glad denna man var! Vi i Jönköping kommer alltid att berätta skrönorna om din borttappade tv-dosa och dina många uppkörningar!

Jag kommer alltid att minnas när jag helt sönderskriken och hes står i rådhusparken i Jönköping efter att HV71 2004 tog sitt efterlängtade (andra) SMGULD i ishockey, vi hade väntat 9år på detta tillfället och hela staden var i extas. Vi var på tre av fyra finalmatcher det året och den sjunde avgörande finalmatchen där HV fullkomligt kör över Färjestad!! Det var folkfest i flera dagar i stan.. Men åter till rådhusparken där vi stod allra längst fram och jämte mig i folkhavet står Stefan Livs lillebror Bubba, han gav mig en kram och jag minns hur fruktansvärt stolt han var över sin stora idol och bror!! Stefan Liv gjorde sitt livs framträdande då han sjöng "-Det är dags att gå hem nu" för ett torg fullt av jublande hockeyfans!! Det är ett av mina största hockeyminnen och det är inte mycket som kan slå den lyckan vi kände då. Jag borde kanske tackat dig medan du var i livet, men Tusen Tack för detta underbara minne!!

Jag vill tillsist skänka en tanke till din familj och dina nära och kära