Idag har solen äntligen lyst på himmeln, det behövde jag! Dagen har känns mycket bättre än på länge, både för mig och barnen på jobbet! Det känns som en sten har trillat från hjärtat och vi har haft en bra dag på jobbet! Dagens roligaste kommentar var nog -Fröken, jag vet vad en kackelacka är.. Det är en grönsak! Hehe..

Efter jobbet har inte varit lika rolig! Jag och en kompis hade bestämmt att vi skulle höras idag och så vi kanske kunde ses idag, eftersom idag kunde båda! vi har inte setts på nästan två veckor, vilket är mycket eftersom vi sågs varje dag innan. När jag ringde så erbjöd jag mig att komma hem till honom så det skulle underlätta för honom och allt hade varit på hans villkor.. Först sa han att vi kunde ses en stund sen ångrade han sig och sa att han var tvungen att plugga och tvätta.. Jag blir så irriterad på han eftersom det inte är första gången.. Jag har försökt med allt idag och får tillbaka.. ingenting! Jag lugnade mig lite och föreslog att vi kunde ses ändå för att försöka lösa det för båda parterna.. men han talade bara om för mig hur mycket jag hade stört honom i hans pluggande.. Jag orkar inte med att vi inte kan umgås längre.. varför försöker jag ens? Jag vill så gärna och oftast vet jag jag ju att jag klarar mig alldeles utmärkt själv.. men sen så gråter jag iallafall.. Varför gråter jag?