Redan börjar min groda arbeta emot mig.. jag ska fundera på om jag ska hålla ett lite tal till han för att han ska förstå att jag aldrig någonsin kommer åka buss till jobbet igen! *ahh* Batterilampan började lysa igår och jag fick knappt igång han, men efter någre försök så brummade han igång! Peppar, peppar ta i trä.. Jag håller alla tummar jag kan för att min älskling inte ska jävlas med mig...

Efterlyser tips på någon bra bilmänniska som jag kan ringa när han strejkar nästa gång!

Det har varit en super trevlig kväll... men.... nu har jag ångest... mycket ångest för att ha släppt en mycket trevlig och söt göteborgare, för att hjälpa en av mina närmsta vänner... Men det var nog innerst inne värt det, för annars hade det blivit annorlunda.. Det finns en tanke med allt i livet, även om man inte alltid kan se den med en gång... Jag ska fundera mycket hårt nu varför de blev som de blev...men....

....vet ni.... Det löser sig alltid!!